Gemenskap, stolthet, passion

Allsvenska medelmåttor – på liv och död

Lämna en kommentar

Att Allsvenskan som liga rent kvalitetsmässigt inte är någon höjdare tror jag de flesta av oss är överrens om. Sverige är på många sätt en relativt liten fotbollsnation, med det inte sagt att jag ogillar svensk fotboll. Jag älskar Allsvenskan men helt seriöst, serien kryllar av medelmåttor. Ibland blir jag förundrad över hur vissa av dessa spelare kan titulera sig som proffs inom något som alltför ofta får dem att framstå som amatörer. Lite som ”Bambi på hal is” eller sandstränder på Island. Missanpassade helt enkelt.

Inte nog med att dessa individer har fotboll som sitt yrke, många av dem har också löner långt utöver vad som får anses vara ”normalt”. Det är inte ovanligt att dessa ”superstjärnor” har högre månadslöner än exempelvis läkare, som överlag betraktas vara relativt välavlönade.  Jag tycker det är fascinerande att vara i princip sämst inom sin bransch och ändå lyckas pumpa in mer pengar än en välutbildad person som varje dag räddar livet på människor. Visst, det är minst lika sjukt att spelare i de större ligorna numera kan notera årsinkomster på flera hundra miljoner kronor, även om jag som sagt blir mest förbryllad över hur mycket pengar det får plats i en soppåse från en lingonliga.

Fotbollsvärlden är sängliggande i en sjukdom kallad kommersialisering i ett samhälle där människors lika värde enbart är en klyscha. Vissa sliter röven av sig åtta om dagen för att efter skatt och betalda räkningar möjligtvis kunna unna sig ett noggrant budgeterat besök till Ullared. Andra går arbetslösa och lever på minimum trots ett meriterande antal högskolepoäng och frenetiskt surfande på AF:s hemsida. Samtidigt svälter och dör människor i sjukdomar världen över pga. fattigdom och misär. Allt detta händer på samma gång som överbetalda divor, gnällandes över sina miljonkontrakt, kör runt i lyxiga bilar iklädda märkeskläder och bling bling.

Numera satsar nationella och internationella bolag flera miljoner på olika sponsringsprojekt för att som det så fint heter ”öka varumärkeskännedomen” eller kanske till och med ”stärka sitt varumärke och nå en bredare målgrupp”. Sen får vi ju heller inte glömma bort alla stenrika ”jättebebisar” som fortfarande dyrkar LEGO. Eftersom dessa anses vara för gamla för att roa sig med leksaker köper dem istället upp och investerar i klubbar och spelare, byter namn på arenor, säljer passion i utbyte mot konsumtion och har jävligt kul helt enkelt.

Felprioriteringar? Det vet jag inte. En sak är i alla fall säker. Den girighet, egoism och kommersialisering som huserar i dagens samhälle mördar effektivt uttryck som ”medmänsklighet” och ”rättvisa”. Fotboll är tydligen inte på liv och död som vissa påstår, utan betydligt viktigare än så av marknaden att döma.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s