Gemenskap, stolthet, passion

Älska dig själv, älska fotbollen!

Lämna en kommentar

Det fanns en tid då hatet höll min hand, en tid då min destruktiva sida tilläts käka på kvarlevorna av mitt riktiga jag. Den rädsla och osäkerhet som förpestade mitt sinne har sedan länge lämnat mig. Försvann gjorde då även min värsta fiende. Den vars hand jag höll hårt, den vars lojalitet bedrog mig. Den mur jag upprättade för att skydda mig själv. Djävulen som låtsades vara min vän.

Efter att ha vandrat den långa vägen från knattespel till juniorlir intog jag under tonåren positionen som slaviskt passionerad hardcoresupporter på läktarsektioner där stämband lider pin. Få saker är vackrare än gemenskapen mellan de vars tårar delas i motgång, de vars lycka delas i eufori.

I svåra stunder, under tuffa perioder, är det lätt hänt att skuldbelägga omvärlden. Detta snedsteg tog jag, vilket skeppade mig på en omväg vilseledd i mörker. Plötsligt stod jag i skuggan av min kärlek. Det vackra med fotbollen vände mig ryggen, bitterheten åt mig, och glädjen berövades mig. Med facit i hand kan jag konstatera att jag bedrog sporten. Jag skyllde min olycka, min desperation, på spelet, de saker och de personer som stod mig närmast.

Jag slogs aldrig, jag kastade aldrig in föremål på plan och jag tände aldrig olovligt en bengal, däremot övergav jag mitt riktiga jag. Jag svek mig själv. Det är illa nog.

Fotboll innehåller känslor. Så är det och så anser jag att det ska få vara, så länge känslorna kan hanteras på ett vettigt sätt och kärleken är den ved som håller elden vid liv.

Jag önskar att jag haft möjlighet att vägleda någon av alla vilsna själar vars manipulativa vän alstrat en falskt betryggande identitet. Alla är vi osäkra och rädda ibland. Våga skrik! Släpp ut skiten! Håll det inte inom dig, tillåt dig inte manipuleras till ensamhet. Låt inte hatet förgifta din romans!

Och till er som förklarar kategori C-supportrar, personer sjungandes hatramsor under fotbollsevenemang och ungdomar fallandes för grupptryck med ”ähh det är bara idioter”: Vakna! . Tyvärr har svensk fotboll blivit en av många tillflyktsorter för osäkra personer med låg självkänsla. Detta är givetvis beklagligt då det sårar sporten, men att döma boken efter dess omslag är fel. Det finns en människa bakom varje fasad, och framförallt finns det en anledning till varför personen valt att bygga en.

Att öppna ögonen, sluta döma, upphäva missbrukandet av glåpord, sluta förkasta individers moral med slutna ögon, och inse att vägen till förbättring är kantad i förståelsens tecken tror jag är första steget på vägen mot hoppet om förändring. Det är hemskt att för fulla lungor skrika efter hjälp när ingen varken hör eller förstår. Och nej, jag försvarar ingen. Jag är bara lite trött på det oändliga antalet ogenomtänkta påståenden.

Hat är destruktivt. Kärlek är livsviktigt. Älska fotboll!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s