Gemenskap, stolthet, passion


Lämna en kommentar

Ärligt eller respektlöst?

Det händer titt som tätt att kontrakterade spelare väljer att i media tillkännage sin tidigare önskan om att tillhöra en konkurrerande förening. Ärligt eller respektlöst?

Att en spelare har förhoppningar om att värvas av andra klubbar vars spelidé eller kultur denne värdesätter är inget märkvärdigt, snarare högst förståeligt och mänskligt. Vad jag ställer mig frågande till är att offentligt kungöra dessa önskemål.

Givetvis går dessa uttalanden att se på ur olika perspektiv. Klart är att de i allra högsta grad visar prov på en stor volym ärlighet. Å andra sidan riskerar de på samma gång att såra och röra upp känslor, främst hos de supportrar som i grunden är en given omständighet till att avsändaren har möjlighet att utöva fotboll på heltid.

Samtidigt som jag värdesätter uppriktighet har jag full förståelse för de eldsjälar som möjligen upplever denna typ av uttalanden som respektlösa och överflödiga. Att undanhålla sanningen eller att använda sig av vita lögner handlar till mångt och mycket om en social anpassningsförmåga och är i vissa situationer, enligt mig, helt okej. Om inget annat är dessa fenomen vanligt förekommande i dagens samhälle. Tänk dig själv, hur skulle världen se ut om människor alltid var hundraprocentigt raka och uppriktiga?

Låt oss testa. I helgen är nämligen jag och flickvännen dubbelbokade. Viljorna gick till en början isär angående vilken av bjudningarna som skulle väljas bort. Tjejen vann slutligen dragkampen med argumentet att hennes väninna samt partner kommer servera rare-stekt oxfilé. På den obligatoriska frasen ”Kul att ni kunde komma, smakade det bra?” funderar jag starkt på att utmana det sociala spelet med en stor portion ärlighet. Vad sägs om: ”Ohhja det var verkligen supergott. Mhm absolut, jättekul att vi kunde ses! Det bör ni tacka Anna för. Vi var nämligen dubbelbokade och personligen ville jag egentligen till Lotta och Hampus.”.

Jag återkommer med hur det gick. Om inte, har jag antagligen fått elektronik- och utegångsförbud av tjejen.

Annonser


Lämna en kommentar

Slaget om Turin

Torino FC – Ett monument av svunna tiders storhet. Juventus FC – En ideligen reinkarnerad framgångssaga.

På söndagseftermiddagen fylldes Stadio Grande Torino med vinröda förhoppningar och svartvita förväntningar. På agendan stod prestigefyllda Derby della Mole, mötet mellan stadens båda giganter.

Ett hav av hängivna supportrar, ett krigande hemmalag samt 0-0 i halvtid gav förtröstansfulla Torino-supportrar skäl att dagdrömma. Arenan andades minnen från tiden då Torino var stadens oövervinnerliga fanbärare, tiden då titlarna regnade över klubben.

Mycket har hänt sedan dess, något supportrarna smärtsamt påmindes om i den 86:e minuten då Juventus chilenare Arturo Vidal vackert tryckte in 0-1 bakom Jean-François Gillet. Bara minuter senare utökade Bianconeri sin ledning genom Claudio Marchisio och förhandstipsen hade blivit till verklighet.

I och med denna vinst tar Juventus ett jättekliv mot Scudetton samtidigt som man befäster sin position som stadens självklara storebror.

För Torino innebär detta resultat att klubben återigen dras in i en nervkittlande bottenstrid. De vinröda förhoppningar som i eftermiddags färgade Stadio Grande Torino har lämnat. Kvar är en klubb som slagit rot i skuggan av fornstora dagar.


Lämna en kommentar

Tyskland dominerar europeisk toppfotboll

Inte nog med att Bayern München i tisdags klädde av Barcelona, transformerade Messi till en medelmåtta och tog med sig 4-0 till returen på Camp Nou. I onsdags var det nämligen dags för tysk fotboll att återigen spänna musklerna när Dortmund gästades av Real Madrid.

Innan matchen präglades förhandssnacket i hög utsträckning av supertalangen Mario Götzes kommande övergång till Bayern München. Frågan många ställde sig var om den blott 20-årige tysken skulle komma till spel, samt hur ynglingen avsåg hantera bemötandet från sin nuvarande hemmapublik.

I samma stund som domaren blåste igång matchen serverades fotbollsvärlden en buffé med uträtade frågetecken. Götze återfanns i startelvan men det spekulerade bemötandet uteblev. Med denna laguttagning signalerade Jürgen Klopp att det viktigaste denna dag inte var att ta avstånd från ett, enligt många, kontroversiellt beslut. Primärt var istället att ställa ut de spelarna med störst potential att föra Dortmund närmare en final. Westfalenstadion slöt upp bakom sin manager och istället för att fokusera på den enskilda individen stöttades kollektivet fullt ut under 90 minuter. Med dessa ageranden markerade Borussia Dortmund en hederlig värdegrund, nämligen att ingen spelare är större än klubben.

Denna filosofi genomsyrar föreningen vars lirare under gårdagsmatchen liknade stenhöga bålgetingar. Oturligt nog för Real Madrid fick Mourinhos mannar motta rollen som rabatten full med pollenrika blommor. Samtidigt som Dortmund effektivt avväpnade spanjorernas anfallsförsök passade en viss Robert Lewandowski på att göra lagets samtliga mål i 4-1-segern. Onekligen realistiskt, synnerligen surrealistiskt.

Genom att spänna musklerna har Bayern München och Borussia Dortmund denna vecka tydliggjort att tysk toppfotboll för tillfället bär en betydligt större kostym än vad spansk toppfotboll gör. Med hänsyn till denna sanslösa uppvisning är det högst relevant att ifrågasätta var tyskarna hittat denna jättekostym. Det är sannerligen ett extremt sällsynt exemplar att döma av utbudet.


Lämna en kommentar

Rovdjuret från München käkade upp regissören

Med ett gediget försvarsspel över hela planen utmanövrerade Bayern München effektivt Barcelonas patenterade possesionanfall. Ett heroiskt och taktiskt strukturerat hemjobb från tyskarnas såväl defensiva som offensiva krafter gjorde det trångt även för självaste Lionel Messi. Argentinaren som, till skillnad från många andra spelare, normalt söker sig bort från ytorna till förmån för duellspel käkades gång efter annan effektivt upp av till synes svältande rovdjur från München. Att lyckas sätta de små ytornas mästare i trångmål tyder på en extremt tät och aggressiv defensiv och ledde till att Bayern tog ett jättekliv mot chans till revansch på Wembley.

Med ett vilselett Barcelona samt en argentinsk trollkarl berövad på sin magi kunde en tysk maktdemonstration inledas. Och som den genomfördes. Tyskarnas defensiva briljans kryddades med en så pass tokigt kreativ och finurlig offensiv att katalanernas försvarsspel stundtals liknade en hönsgård fylld med elefanter. Beviset på den totala dominansen återfinns i slutresultatet, 4-0 till hemmalaget.

En kollektiv kollaps är nu det enda som står mellan Bayern München och en Champions League-final. Om tyskarna klarar av att upprätthålla den klass som laget visade upp under gårdagens match kan finalen, oavsett motstånd, mycket väl bli kattens lek med råttan. MEN spelmässig dominans behöver inte nödvändigtvis leda till titeln, något som tyskarna bittert fick erfara under fjolårets finalmatch. Frågan är hur Bayern kommer att hantera en eventuell tripp till London. Kommer rädslan att förlora vara större än viljan att vinna? Eller kommer revanschlusten övervinna ångesten?


Lämna en kommentar

Gör som Zlatan – låt motviljan motivera dig

Då – föraktad och missförstådd. Nu – en förebild inom idrotten, ett föredöme i samhället. Zlatan Ibrahimovic – mannen som lyckats bestiga ett berg av fördomar.

Med en brokig uppväxt i bagaget samt en censurerande hållning har ryggsäcken av opinion varit stor och tung. Redan som ung grabb beskriver Zlatan, i sin självbiografi, hur han inte sällan upplevde sig motarbetad och nedtryckt av omgivningen och tillvaron.

Det faktum att Zlatan lyckats fly misären, sprungit sicksack runt hindren och slutligen nått stjärnstatus tydliggör ett missbrukat motto: ”Ingenting är omöjligt”. Det som inte dödar – det härdar, så länge förmågan finns att se och tillvarata potentialen i det kortsiktigt destruktiva.

Denna färdighet besitter Ibrahimovic, som tycks ha förmågan att likt en fönsterruta återkasta ljuset och vid behov fälla ner rullgardinen. Denna långvarigt uppbyggda immunitet mot externa åsikter har resulterat i en målkung vars karaktär överglänser övriga spetskvalitéer.

Spelarens bakgrund och dess komplikationer förefaller dessutom ha skapat en enorm revanschlusta samt ett behov av att räcka finger åt de vars spottloskor tidigare sårat. Detta har i sin tur utvecklat en omättlig vinnarskalle ständigt frossande efter framgång.

Har du någon gång i livet känt dig motarbetad? Jag tror att vi är många som kan relatera till den känslan. Se och lär av Zlatan. Utnyttja föraktet som ytterligare en motivationsfaktor i din strävan att förverkliga drömmen!


Lämna en kommentar

Hammarby IF skulle berika Allsvenskan

Hammarbys kräftgång 2009 ledde till att klubben under en period slog rot vid ruinens brant. Efter en blytung förlust i Trelleborg 28 oktober blev degraderingen ett faktum. En långvarig storm hade slutligen tagit sitt offer. Den 2 november, morgonen efter den avslutande omgången, vaknade Södermalms invånare upp till betraktandet av ett grådassigt dunkel. Bajen befann sig plötsligen i ett bäckmörkt getingbo i direkt anslutning till finrummet.

Efter att krutröken skingrats och sorgen lagt sig började planerna smidas. Målsättningen var given. De grönvita skulle tillbaka till Allsvenskan.

Vägen dit har visat sig innehålla ett virrvarr av fallgropar och omvägar. Nu, tre år senare, famlar klubben ännu i blindo, utan att ännu knappt ha knackat på porten till högstadivisionen.

Allsvenskan tappar i attraktionskraft utan Hammarby IF. Hela 11.725 personer besökte Söderstadion under lagets hemmapremiär mot Värnamo i Superettan. Denna siffra motsvarar nästintill den totala summan av de fyra (!) sämsta publiksiffrorna under hemmapremiärerna i Allsvenskan, och är i det närmaste 2500 åskådare fler än publiksnittet i premiäromgången av densamma.

Att klubben från söder är en av svensk fotbolls främsta och mest passionerade publikmagneter är ingen nyhet. Att intresset för Allsvenskan som liga är relativt svagt och att åskådarantalen massivt skiljer sig mellan de olika lagen är heller inga revolutionerande iakttagelser. Däremot går dessa uppgifter att omvandla till en uträkning där subtrahering av svensk fotbolls få publikdragande lag utgör en procentuellt stor differens i summan av snittet. Ur ett supporterperspektiv påvisar denna skillnad även vilket enormt värde Hammarby IF har att erbjuda Allsvenskan. För om vi ska vara helt ärliga, vilka värden berikar främst underhållningen? Vad hade Allsvenskan i realiteten varit utan passion, engagemang, stämning och inramning?

Utan några som helst sympatier för Bajen och med hänsyn till svensk fotbolls bästa är min förhoppning att klubben fort som attan finner vägen tillbaka till Allsvenskan. Att leta rätt på nyckeln i ett erkänt vilseledande getingbo som Superettan är inte alltid lätt. Kämpa, visa hjärta och blotta den exklusiva stolthet som överskuggar Superettan i övrigt. Slå in dörren eller fiffla med låset. Strategin är för mig sekundär. Primärt är att inreda svensk fotbolls finrum med de mest attraktiva accessoarerna.


Lämna en kommentar

Fansen ÄR svensk fotboll

Den ökade kommersialiseringen av idrotten har gjort fotbollen till mer än bara en sport. Idag är ligor, klubbar, enskilda spelare och matcher även hörnstenar i en global affärsverksamhet ofta förpassad till underhållningsbranschen. Somliga ser positivt på utvecklingen. Andra värnar om det förflutna. Det nyligen tydligaste exemplet på meningsskiljaktigheterna är frågan angående bevarandet eller förkastandet av 51%-regeln.

Som fanatisk supporter känns det personligen overkligt att kategorisera fotboll som en del av affärsvärlden. Än mer surrealistisk ter sig ett förkastande av 51%-regeln. Jag är inte intresserad av att ha något distansförhållande innefattat besöksförbud med klubben i mitt hjärta. Att ingå i en passionerad relation utan möjlighet att bli sedd, hörd eller respekterad tilltalar mig inte.

Trots att jag helst inte kategoriserar fotbollen som en del av underhållningsbranschen inser jag min ofrivilligt betydande del i ”produkten” Allsvenskan. Som en av dem vars passion mördar stämband är jag en bidragande faktor till ökad stämning på svenska fotbollsarenor. Samtidigt som jag blottlägger själen för en brinnande klubbkänsla bidrar jag också med värden till vad många anser vara ett ”evenemang”. Det må så vara. Då föreningsdemokratin styr är själen ännu intakt, passionen segrar och jag är nöjd.

Att vara otrogen den vars hand föder föreningen, den vars liv dediceras föreningen är detsamma som att äventyra banden mellan klubb och supporterskap. Bevara 51%-regeln och låt mig förbli en del av min romans.