Gemenskap, stolthet, passion

En far, make, vän och lagkamrat

Lämna en kommentar

Jag ser honom, läser om honom och respekterar honom. Jag känner honom inte men jag vet vem han är.

Jag såg honom, läste om honom och respekterade honom. Jag kände honom inte men jag visste vem han var.

Nutid blev dåtid. Presens blev imperfekt. Kännedom blev solidaritet.

Han jag såg är han jag aldrig kommer glömma. Han jag läste om är han vars sorti förenade människor i humanitet. Han jag respekterade är han vars framtidsvyer dränktes i tårar.

En far, make, vän och lagkamrat berövades pennan innan levnadsteckningen slutförts.

Jag lärde aldrig känna honom. Jag lärde istället känna min existens. Den sa till mig att leva i nuet och lära av stunden. Det finns blott hopp om en morgondag. Att älska och att älskas, det är livet. Låt oss göra det.

Vila i frid Ivan Turina. Du kommer för evigt leva kvar i våra minnen, i de tomrum du efterlämnat och hos de vars hjärtan slår för dig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s