Gemenskap, stolthet, passion

Bayern München – önskan att vinna eller rädslan att förlora?

Lämna en kommentar

Bayern är framme i sin tredje Champions League-final på fyra år. Dystert nog har klubben vid de båda föregående tillfällena snubblat på mållinjen. Fjolårssäsongens finalförlust mot Chelsea klargjorde det faktum att förhållandet mellan spelmässigt övertag och slutresultat, liksom många andra relationer, periodvis lider av kommunikationsbrist. Att Bayern, fotbollserotikens dominant 2013, även på lördag kommer att vara spelförande är långt ifrån otänkbart. Frågan är om och hur hårt straffade Bayern kommer att bli av Jürgen Klopps snabbspolande termiter samt hur skräckinjagande synvillan av ett förbannelseliknande målsnöre kommer att bli.

Två antagonister, två storspelande jättar och två imponerande lagbyggen ställs mot varandra i vad som betraktas som fotbollsvärldens Hall of Fame. Trots att matchen utspelas på Wembley kommer den mest troligt avgöras i skallen på regissörerna. Att påstå att Bayern har allt att förlora vore en överdrift liksom att hävda att Dortmund har allt vinna. På samma gång är det ett understatement att blott påstå att förhållandena skiljer sig lagen emellan. Senast Dortmund spelade final i Champions League var 1997 då klubben bärgade titeln efter att ha besegrat de regerande mästarna Juventus med 3-1 i München. Bayern å andra sidan, som varit i fyra finaler sedan dess samt vunnit vid två tillfällen, kommer till spel som senare års kroniska sista-minuten-förlorare.

Den tyska rivalen Dortmund är rimligtvis en mardrömsmotståndare för Bayern i en final då Heynckes gäng troligen hemsöks av förbannelseliknande och skrockfulla hjärnspöken. Addera den eventuella rädslan för att förlora med den eventuella rädslan för att efter två misslyckade försök återigen gå på pumpen mot konkurrenten som inte varit i final på 16 år. Summan av dessa skräckscenarion är ofantlig och nödvändig att förtränga för att överhuvudtaget spela om pokalen.

Med all respekt för Dortmund som ett världslag har Bayern under säsongen stundtals spelat i en klass för sig. Om kvalitet segrar är jag därför förvissad om att London kommer att omfamnas av en lättnadens suck färgad i rött. Om filosoferandet ges för stort utrymme är det däremot högst antagbart att ”den gula väggen-on tour” lever upp till sitt rykte och skickar Englands invånare till öron-; näs- och hals för sprängda trumhinnor.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s