Gemenskap, stolthet, passion

Cash isn’t king, cash is everything

Lämna en kommentar

Franska Monaco är senast i raden av klubbar att resa staty för kommersialiseringens auktoritära maktposition i modern fotboll. Efter de sensationella värvningarna av Rodriguez och Mouthino exemplifierade klubben, i och med köpet av storstjärnan Falcao, sin rimliga möjlighet att inreda toaletterna med sedelbuntar istället för toalettpapper.

Arkitekten bakom Monacos projekt är miljardären Dmitry Rybolovlev vars inpumpande av pengar, något oväntat, ännu inte försett kansliets anställningskrav med viktgräns. Vad pengadopningen däremot har föranlett är diskussionen angående Uefas Financial Fair Play-regler och huruvida klubbens eventuella deltagande i europeiskt cupspel framöver kommer att behandlas.

Spänningen är olidlig i väntan på vilken spelare som blir nästa storstjärna att retirera från sina barndomsdrömmar när Rybolovlev ”on tour” slänger fram plånboken framför dreglande klubbdirektörer.

Det är få klubbar förunnat att dels vara ekonomiskt oberoende, dels kunna locka med extremt höga löner utan rimliga skäl för spelaren att ens begrunda ett nästintill obefintligt skatteavdrag. Dessa två faktorer summerade gör Monaco, klubben med ett betydligt lägre publiksnitt än Kalmar FF den gångna säsongen, till en betydande pjäs inom europeisk toppfotboll.

Det mesta kan numera köpas för pengar. Förutsättningen är att inneha potentialen att spotta på marknadsmässiga värden och på så vis dräpa konkurrensen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s