Gemenskap, stolthet, passion

Baksidan av hoppet avgjorde Premier League, eller?

Lämna en kommentar

När Luis Suarez i den 55:e matchminuten stänkte dit 3-0 för Liverpool slog det gnistor i tabelltoppen. Det bortresta hoppet om en efterlängtad ligatitel hade ånyo landat på Merseyside för att förkunna sin önskan om fler mål, om tillförsikt inför vad som skulle kunna bli en rafflande slutomgång. När meddelandet från fansens 24 år gamla följeslagare nådde managern Brendan Rodgers jublade han vartefter han likt en asätare granskade det nyss fällda bytet, konstaterade dess kritiska tillstånd och uppmanade sin flock att kalasa på kadavret vid namn Crystal Palace.

Med drygt tio minuter kvar av matchen, när Liverpoolspelarna på uppmaning från sin ledare desperat försökte slita kadavret i stycken ryckte liket till och plötsligt stod det 1-3. Rovdjursflocken ryckte på axlarna och fortsatte naivt angripa utan respekt för de surrealistiska livstecken som nyss anats och plötsligt stod det 2-3. Rovdjursflocken väcktes ur det enkelspåriga, insåg hotet och klev ur rollen sprungen ur hoppet om en efterlängtad ligatitel på samma gång som hemmalaget satte punkt för en historisk upphämtning.

Hoppet tog första flyg tillbaka till framtiden utan så mycket som en ursäkt för det övermod han oavsiktligt placerade på Selhurst Park, den ligatitel medräknat helförsäkring han av misstag skänkte bort.

Hopp är ett schizofrent fenomen som bör doseras i lagom stora mängder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s